I höstas kom vi på här hemma att det är dags att ta ner den där stora granen vi har 4 meter från huset. Mats bonden som har sina marker här runt om erbjöd sig att fälla den.
Han kom med traktor, kärra och kran som det så lägligt satt ett vajer spel på. Vi drog ut vajern och satte den i gran ca 3m upp på stammen.
4 meter från huset… den får INTE falla åt fel håll!
Mats börja såga i den, måttade lite och sa till mig att dra i vajern. Den måste va spänd hela tiden.
Jag kolla vajern och tittade upp mot toppen på gran, hjälp! Jag står för nära. Jag ropar på mats och han tittar upp,

– Nejdå… det funkar.

– ok… ?

Jag drog i vajern, tittade mot toppen, drog ännu mer i vajern.
När jag stått där ett tag och tittat upp mot toppen så tyckte jag allt börja röra sig väl mycket, kan ha vart molnen som skapade den illusionen men tror du jag tänkte på det då? Jag drog mer i vajern.

Granen börjar falla och jag spänner vajern i panik nästan, den faller ju rakt emot mig, jag va inte värst kaxig där jag stod. 3 sekunder senare föll den, jag kolla den hela tiden men kom på mig själv att släppa spaken för vajern och börja backa. Det va ungefär 3 meter som grantoppen la sig från där jag stod innan jag la i backen.

– de gick bra, skrek jag till mats och fick anstränga mig å låta oberörd.

Hela proceduren tog nog inte mer än 5-7 minuter men det kändes mycket längre när man stod där å vänta på fallet.
Det visade sig när den kapades upp i bitar att den mätt 17 meter hög och när den föll så va det så mycket grenar på den så stammen nådde aldrig marken, den låg ungefär 2 meter upp i luften.
Nu ska allt bara sågas i bitar och rensas bort. Det ligger säkert millioner kottar på gräsmatta nu också.

Nåja, det blir ett vår problem.
Nu är det vår och kottarna ligger kvar, jag får snart ta tag i detta eftersom ingen annan gjort det. Ändå har jag låtit det ligga i nästan 5 månader.
Det finns ju annat viktigt att göra under vintern.

Jag gjorde lite öl hemma, jag köpte från Lilla köksbryggeriet råvaror till en stout som Mikkeller tagit fram receptet på. Ölet blev bra, riktigt gott faktiskt.
Framför allt så är det enkelt med dessa recept. Dom bryggs på en sats om endast 4 liter så den är väldigt lätt hanterlig speciellt när jag nu har ett rätt litet kök.

mikkellerstout

Men de e klart, 4 liter räcker inte så länge heller.

Just nu i skrivandets stund så kom jag från Västerås efter att ha varit på medicinsk röntgen med min rygg. När jag kom så fick jag börja med att ta av nästan alla kläder och ta på ett ”skynke” såg det ut som. Väl inne så ser jag maskinen och i den va det ett väldigt litet hål i mitten… jag antog att jag ska klämmas in där.
Mycket riktigt! Jag lägger mig upp på den smala britsen och frågar lite försynt om var jag ska göra av armarna?

– lägg dom efter sidan och ta den här nödstopp knappen i din höger hand.

Sen börjar britsen skjutas in i de lilla, lilla hålet! Armarna gör att jag inte kommer in och jag kände direkt att det här är INTE en bra ide!

– Nej fan ta ut mig skrek jag (nästan)… phuu.

Jag sa till honom att det där funkar inte, hålet är i minsta laget. Ska jag vara ärlig så hade jag nog fått panik om han fortsatt lite till.

– Ok, kan du lägga armarna över huvudet då?

AJ, tänkte jag där, mina axlar är inte vad dom har varit så jag kände mig för lite och drog upp armarna över huvudet.

– jodå det funkar.

Han börjar skicka in mig i hålet igen, nu tog inget emot i alla fall, mycket bättre… men hur långt in ska jag? Är det inte dag å stanna snart? Jag kände hur den kalla kanten på maskin börjar rör mig på armen och tvinga in den lite till mot huvudet.
Där stannade han, frågade mig om det va ok?
Jodå sa jag och han förklarade att det kommer ta 1 minut den här gången och eftersom maskinen låter mer som en kulspruta så fick jag ett par hörlurar på mig med radion igång där.

Han gick in i sin lilla vrå, testade hörlurarna om dom fungerade med att säga

– nu kör jag igång röntgen och du kommer först åka in lite till innan den sätter igång.

WOW…. INTE in mer nu!, tänkte jag innan paniken börja sätta in. Men den här gången rörde den sig bara nån centimeter in så det funka… STORT PHUUU.
Fan va obehagligt det va.
I nästan 10 minuter låg jag och våndades, dessutom va maskin så jä… högljudd att jag hörde inte ett sk.. från radion. En kulspruta låter inte alls så högt som denna hel… maskin!

När han va klar och kört ut mig ur hålet försökte jag få ner armarna, det va INTE helt lätt. Vänster armen hade fastnat och jag fick hjälp av vårdaren och rycka i den lite så jag fick ner den.
Han va inte långt ifrån en smäll den grabben!
Nej, detta vill jag inte vara med om igen. Till nästa gång får dom skaffa en XXXL maskin, MINST!



Tillbaka